Lawen Redar

Lawen Redar

Foto: Daniel Kreivi

Lawen Redar (S), kulturpolitisk talesperson för Socialdemokraterna, tidigare tredje vice ordförande i riksdagens kulturutskott.

Vad har läsningen betytt för dig?
Eftersom läsning är baskunskapen för att allt annat lärande, så har den egentligen betytt allt för mig. Den är grunden för min kunskap, min utbildning, mitt samhällsintresse och min personliga frihet. Den har fördjupat min respekt för språket, bortom ordens ytliga betydelse för att komma åt dess djupare nivåer. Den ger mig möjlighet att bruka kritisk analys, anta andra människors perspektiv och som forskningen hävdar tror jag att den bidrar till att utveckla människans empati. Inom arbetarrörelsen har läsningen och kulturen syftat till att skola arbetarna inför det demokratiska maktövertagandet. Än idag har vi studieansvariga i partiets föreningar och förbund som ska realisera uppställda krav på skönlitterär-, allmänkulturell- och ideologisk bildning och läsning. Jag själv har lett flertalet läs-studiecirklar, den senaste digitalt under pandemin i min socialdemokratiska förening där vi var 12 medlemmar som läste och diskuterade Thomas Pikettys Kapitalet och Ideologin ihop.

Rekommendera en bok
Det är svårt att rekommendera just en bok, men den som främst påverkat mig är nog Simone de Beauvoirs klassiska verk Det andra könet. Jag köpte den som 20-åring på socialistiskt forum på ABF och minns att jag påbörjade den redan på tunnelbanan på väg hem. Det inledande kapitlet, med inspiration från novellförfattaren Colette Yver, handlar om hur man bryter upp som kvinna inför väntade livsuppgifter och istället blir ”sitt eget livs älskarinna.” På individuell nivå fodrar det finansiell och intellektuell autonomi. När det är uppfyllt måste frihet uppnås på det sentimentala planet.

Boken kunde ha slutat där för att ändå utgöra ett epokavgörande verk. Men eftersom de kollektiva vindarna då blåser i Europa ersätts de individuella frihetslöftena med en strukturell analys och den banbrytande iakttagelsen om subjekt och objekt. Hon skrev:

”Om mannen är den som ser, är kvinnan den som syns. Mannen är subjektet, kvinnan är objektet. Kvinnan är den andra, den sekundära. Vad betyder då kvinna? Kvinna är könet som formats i relation till mannen.”

Oberoende kultur, samhällsklass eller nation formas än idag kvinnans roll i relation till mannen. De Beauvoirs verk från 1949 ger all nödvändig argumentation om varför feminismen aldrig kan vara en kamp för individen, utan istället en strukturell fråga om frigörelse för halva mänskligheten.

Stäng